Vad är relativ närhet?


Relativ närhet är en metod för att bestämma förtur när antalet platser på en skola inte räcker till alla som har sökt. Den relativa närhetsprincipen ger förtur till den elev som förlorar mest på att inte få platsen. Det som mäts är skillnaden i gångväg till den sökta skolan jämfört med närmaste alternativa skola. Titta gärna på exemplen längre ner.

Skolvalet – hur funkar det?

Varje vår lägger Stockholms föräldrar pannorna i veck och försöker lista ut hur skolvalet egentligen går till. I uttagningsgrunderna till grundskola och förskoleklass finns något som kallas relativa närhetsprincipen. Syftet med den här sidan är helt enkelt att förklara hur den relativa närheten beräknas och hur avståndet till olika skolor kommer in i ekvationen.

Relativ närhet

Eleverna som har valt en viss skola rangordnas enligt en princip som kallas relativa närhetsprincipen. Det som räknas är skillnaden i gångväg till den valda skolan jämfört med den alternativa skola som ligger närmast elevens hem. Med andra ord: Ju mer eleven skulle förlora på att inte få en plats i den utvalda skolan, desto högre poäng och bättre ”rankning” får eleven i urvalet till den skolan.

Alltså: Din ranking bestäms av skillnaden i avstånd till den aktuella skolan jämfört med ditt närmaste alternativ.

Exempel

I exemplen har båda eleverna sökt till Skola A. Det finns färre platser än sökande och eleverna har ingen annan typ av förtur.

Exempel 1

Relativ närhet, exempel 1

Elev 1
Skola A: 800 m
Skola B: 1300 m
Poäng: 500

Elev 2
Skola A: 600 m
Skola B: 1000 m
Poäng: 400

Urval: Elev 1 får platsen i Skola A eftersom hon skulle förlora mer på att behöva gå till sitt närmaste alternativ, Skola B. Det hjälper inte att Elev 2 bor närmare Skola A.

Exempel 2

Relativ närhet, exempel

Elev 1
Skola A: 800 m
Skola B: 1300 m
Skola C: 1000 m
Poäng: 200 (C-A)

Elev 2
Skola A: 600 m
Skola B: 1000 m
Skola C: 1300 m
Poäng: 400 (B-A)

Urval: Jämför med föregående exempel. När Skola C kommer in i bilden förändras resultatet. Genom att Elev 1 nu får tillgång till en skola som ligger närmare henne än Skola B, blir hennes poäng sämre: 200 istället för 500. Elev 2 däremot har ingen ”nytta” av Skola C, utan ligger kvar på 400 poäng. Därmed får Elev 2 den eftertraktade platsen i Skola A. Elev 1 förlorar relativt sett mindre på att gå till sitt närmaste alternativ, Skola C.

Vilken skola jämför man med?

Den relativa närheten bestäms alltså genom att man jämför avståndet till den valda skolan med avståndet till det närmaste alternativet. Men vilken skola är då det. Det är helt enkelt den kommunala skola som ligger närmast elevens hem, bortsett från skolan som urvalet gäller och utan att gå utanför kommunens gränser. Det spelar alltså ingen roll om den alternativa skolan ligger i en annan stadsdel, det spelar ingen roll om det är en skola som man inte har valt, och det spelar ingen roll om eleven faktiskt har möjlighet att få en plats på den skolan.

Negativ urvalspoäng

Om du har närmare till din närmaste alternativa skola än till den valda skolan (som urvalet gäller), blir din poäng mindre än noll. Du kommer då att rankas bakom alla som har positiva poäng, alltså alla som har längre till sina respektive närmaste alternativ än till den valda skolan.

När metoden slår fel

Den metod som beskrivs här fungerar som den är avsedd så länge man bara tittar på två barn som konkurrerar om en skolplats. Men när fler barn och fler skolor kommer in i ekvationen kan metoden slå väldigt fel. Och det är ju så verkligheten ser ut.

Metoden kan ge ett orimligt dåligt utfall för enstaka barn, men även det totala resultatet av antagningen kan bli  betydligt sämre än vad som vore möjligt utifrån de preferenser som barnen har gett uttryck för genom sitt skolval. Ett antal barn skulle alltså kunna få en bättre placering utan att något enda barn fick en sämre placering.

Problemet beskrivs väldigt tydligt på den här sidan, och där finns också ett förslag på hur metoden skulle kunna förbättras.

Olika uppgifter förekommer

Det jag beskriver här är den metod som de ansvariga på Mälarhöjdens skola beskrev vid informationsmötet i februari 2016, och som jag har fått beskriven för mig i en mejlväxling med kommunen. Jag har inte hittat något ställe på nätet där den här metoden beskrivs, utan genomgående är det en något annorlunda princip, som antyder att ENBART avståndet till den alternativa skolan räknas. Det bygger är alltså på ett utbrett missförstånd.

Stockholm.se
På den här officiella sidan på Stockholm.se sägs det väldigt tydligt att det enbart är avståndet till alternativet som räknas. Både texten och illustrationen har den formuleringen.

Uppdatering: Sidan har uppdaterats med fördjupad information med en korrekt definition av relativ närhet och med realistiska exempel.

Utbildningsförvaltningen i Stockholm 2009
I det här dokumentet från 2009 står följande definition av den relativa närhetsprincipen:

”Vid urval kan relativ närhetsprincip tillämpas vilket innebär att om eleverna A och B valt samma skolor och bara en av dem kan beredas plats så har den elev företräde som har längst skolväg till övriga alternativ.”

Det är alltså ett missförstånd.

Uppdatering: I det här dokumentet från Stockholms Stads utbildningsförvaltning finns en definition av relativ närhet som stämmer med den som jag försöker förklara här på sajten.

DN.se
Illustrationen i den här artikeln på DN.se säger inte hela sanningen. Det är inte skillnaden i avstånd till Skola B som räknas, utan ”skillnaden i skillnad”. Skillnaden för Elev 1 är 110-60=50 m. Skillnaden för Elev 2 är 300-220=80 m. Eftersom 80 är mer än 50 får Elev 2 platsen. Inte för att 300 är mer än 110 (avstånden till Skola B).

DN.se igen
I den här berättelsen om grusad planering står följande: ”Reglerna skolan ska följa kallas ‘närhetsprincipen’. De innebär här att om två elever i upptagningsområdet sökt till Gustav Vasa så anses den elev som har längst till nästa närmaste skola (Matteus) ha förtur, även om den eleven har längre väg till Gustav Vasa.”

Återigen ett missförstånd. Dels är det inte säkert att båda eleverna har samma skola (Matteus) som ”närmaste alternativ” (se Exempel 2 ovan). Dels är det återigen inte avståndet till alternativet som ensamt avgör elevernas köordning.

Mängder av missförstånd cirkulerar alltså, men jag tror att beskrivningen på den här sidan stämmer med verkligheten. Vilket inte innebär att det här med relativ närhet är särskilt lätt att förstå.